Har funderat lite på det här med att skriva om mitt mående, och har kommit fram till att jag i första hand skriver för mig själv. 

Det hjälper faktiskt att skriva av sig, men vem är intresserad att läsa om det...?

I morgon bär det av till Göteborg på permission, ska bli jätte skönt att slippa ängsätra om så bara för nån natt, dessutom åker jag till skåne och hälsar på mormor och morfar på måndag.Får se hur länge jag stannar.  

För några månader sedan dog en av mina bästa vänner. Jag klandrar mig själv väldigt mycket. 

Alla säger att hon gjorde valet och att det inte finns något jag kunde göra. 

Men jag visste ju hur hon mådde, om bara jag hade orkat finnas tillhands för henne på ett bättre sätt hade hon kanske inte dött. 

E, jag saknar dig och jag är jätte ledsen för att jag inte kunde hjälpa dig. 

Jag vill ha tillbaka dig, vill vara där du är. 

Ibland undrar jag om det inte vore bättre om jag också var död, mitt liv är inget värt ändå, och då får vi vara tillsammans igen...men jag låter bli och försöker kämpa vidare. 

Emma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

-har haft en tuff dag, blev skickad till psykakuten i natt.. LPT (tvångsvård), blev resultatet, och ja.. vad ska man säga?  Träffade läkaren igen i eftermiddags och hon skrev av tvångsvården och skickade hem mig.  Något besviken måste jag säga....